En pulsoximeter fungerar genom att två ljusdioder med olika våglängder (660nm/940nm) av ljus genomlyser den. Ljuset fångas upp av en mottagare som beräknar hur mycket av ljuset av de olika vågländerna som har absorberats mellan pulsslagen. På så sätt kan den beräkna andelen arteriellt/venöst blod. Det är det arteriella blodet som är viktigt för vår syresättning. Syremättnaden beräknas av koncentration av hemoglobinet med bundet syre. En pulsoximeter kan vara praktiskt att ha hemma om du lider av förslagsvis astma, långtidscovid, KOL eller annan lungproblematik. Många gånger kan paniken över att inte få luft skapa en obehaglig känsla. Då kan det vara skönt att kunna stilla sin oro utan att behöva åka in till vårdcentralen, alternativt ha chansen att redan tidigt få reda på om det är dags för vidare undersökning. En frisk vuxen bör lägga mellan 96-100% i syresättning.
Hitta Vetenskap även hos:
